There never was mucth hope

Eller jo det fanns det väll, innan säsongen drog igång kände man att det här är vår chans. Inter hade ersatt världens bästa tränare med kanske världens mest överskattade, Milan värvade som aldrig för och för en naiv Roma supporter kände man att det kommer aldrig få ihop spelet den här säsongen Och Juventus värvade märkligt, sen tog man Del Neri som tränare och vi som minns hur bra det gick för han i den eviga staden kände väll inget större hot från Turin.

Roma däremot sköte sig bra på marcaton tycket jag, en backup till Riise hittades, Burdisso blev officiellt Roma spelare och kanske viktigast av allt vi fick den tank vi alltid har letat efter en nr 9.

Men det där hoppet och drömmen om en lyckad säsong grusades snabbt. Vi började säsongen i vanlig ordning segt och tappade snabbt många värdefulla poäng. Det tändes en stimma hopp igen i och med vändningen på Olympico mot Bayern München. Spelet började funka och fram till matchen mot Brecia i år såg man hoppfullt på tabellen.

Vad hände sen? varför har vi så fruktansvärt svårt att slutföra en hel match? Och framför allt vad har hänt med vårt försvar spel i år?

Jag har inget svar på någon av frågorna, men det är svårt att inte rikta sin ilska och frustration på Mister Ranieri. För en utomstående känns det som om han har tappat kontrollen över sina spelare. Det säger och gör lite vad de faller dem in, på plan såväl som utanför. En sak som är klar är att det krävs en förändring i Roma. Jag personligen vill inte se Ranieri sparkad innan sommaren, men för helvete karl se till att dina spelare i alla fal presterar 60-70 % av sin förmåga. Det ska väll inte vara för mycket begärt av en tränare på den här nivån...